Svenskt konfirmationsläger i L.A.

För andra året i rad har det anordnats konfirmationsläger vid svenska kyrkan i San Pedro. I år är det 26 konfirmander – två svenskamerikanska Angelenos, de övriga från Sverige – som fått vara med om en resa genom både kristendomen och södra Kalifornien. 

En tidig junimorgon, svenska kyrkan i San Pedro. Ett gäng 15-åringar sitter utspridda bland sofforna, de äter frukost, sms:ar, eller blundar några minuter innan dagens undervisning börjar. De har varit här ett par veckor nu och det märks; de är solbrända och solblekta efter alla uteaktiviteter och verkar känna sig ganska hemma i huset.

Ungdomarna ser lite trötta ut också och det är inte så konstigt. Värmerekorden avlöser varandra i södra Kalifornien just nu och de har ett par intensiva lägerveckor bakom sig. Undervisning hela förmiddagarna och på eftermiddagarna sightseeing, hiking, gudstjänst Hollywood style, strandhäng i Manhattan Beach och massor av sportaktiviteter. Igår eftermiddag och kväll shoppade de loss på ett gigantiskt shoppingcenter, idag ska de prata om döden.

– Ett bra konfirmationsläger ska ha både djup och bredd, säger kyrkoherde Pernilla Håkansdotter Olsson som leder undervisningen.

– Mycket skratt ska det vara, och det ska finnas en öppenhet och en respekt. Svenska kyrkan är ju fantastisk, det finns ingen annan organisation som möter så många 15-åringar. [… ] Att få vinna deras förtroende, det är fantastiskt när de börjar berätta och när de är sig själva. Jag har skrivit till föräldrarna att jag önskar att de fick vara en fluga på vägen en dag, så att de skulle få höra och se vilka klokheter och roligheter deras ungdomar kommer med.

Pernillas konfirmationsundervisning är baserad på ett radband, en frälsarkrans, skapad av biskop emeritus Martin Lönnbo. Radbandet har pärlor med olika namn som blir utgångspunkter för olika teman och samtalsämnen. Idag är det den svarta nattpärlan som står i centrum för undervisningen, imorgon den djupröda kärlekspärlan.

– Det är viktigt för ungdomarna att få kunskap, jag upplever att de inte får det i skolan i Sverige längre. Vad är kristendomen? Vad är bibeln, vilka är huvudpersonerna? Vem är Gud? Hur är jag en bra kristen, vad står det för och är det annorlunda från att vara en bra människa?

Pernilla Håkansdotter Olsson är den som tagit initiativ till det svenska konfirmationslägret i Los Angeles. Tillsammans med Annika Lunding som driver företaget Sportcamp, har Pernilla hållit läger runtom i Sverige under flera års tid.  När hon så fick tjänsten som kyrkoherde i Los Angeles föreslog hon Annika att de skulle se om det fanns ett intresse hos ungdomar att läsa här. Det fanns det uppenbarligen: förra året deltog 18 ungdomar, i år är de 26 och många på väntelistan fick inte plats.

Ett konfirmationsläger blir något helt annat än den traditionella undervisningen, där man träffas en gång i veckan och kanske åker iväg på ett kortare helgläger, konstaterar Pernilla.

– Att vara på läger är en träning i livet, för de umgås hela tiden. De har i princip en timme per dag när de är själva. Annars är det ju det här med att ha tålamod, att vara schysst, att ställa upp, visa hänsyn, kunna dela tid tillsammans. Allt det som jag pratar om omsätter de i verkligheten genom lägerbiten.

Konfirmanderna gillar också upplägget. De berättar om alla aktiviteter de varit med om, men tycker också det är viktigt och bra att det finns tid att varva ned, prata, ta det lugnt. Kamratskapet är viktigt och de konstaterar att man lär känna varandra väl när man umgås så intensivt och delar på två toaletter, tre handfat och två duschar i tre veckor.

Det ligger mycket arbete bakom ett arrangemang av den här storleken. Fem ledare ansvarar för den del av lägret som inte har med själva undervisningen att göra och kyrkans lilla personalstyrka går på högvarv. Den som försökt få tag på kantor och kyrkoassistent Brittmarie Sixtenson under de senaste veckorna har med stor sannolikhet fått svaret ”Ringer dig senare, vi är ute och handlar.” I köket har kollegan Helene Kardemark stått för såväl planering som tillagning av maten. Tre måltider om dagen för 26 personer plus fem ledare i drygt två veckor, det blir…, ja, det blir väldigt mycket mat.

Brittmarie och Helene har haft hjälp av Brittmaries systerson, Albin Lithvall, som är på besök från Sverige tillsammans med kompisen Carl Medbrant. Till vardags studerar killarna arkitektur vid Ljud & Bildskolan i Halmstad, men denna torsdagsmorgon skalar de potatis som ska bli till mos för 40 personer. Församlingsmedlemmen Maide Karling har stått för nybakade bullar och Emily Glarner Chan från svenska skolan i Los Angeles har bjudit på en riktig amerikansk frukost.

Konfirmanderna har också hjälpt till när det behövts. Bara någon dag efter att de landade i Los Angeles var det dags för stor midsommarfest på Gilmore Adobe.

– Vi hade inte klarat midsommarfirandet utan konfirmanderna, konstaterar Brittmarie. Kyrkans personal, konfirmanderna och lägerledarna jobbade från tidig morgon till sen kväll för att få det hela att gå ihop, men så blev det också ett lyckat evenemang med närmare 400 nöjda besökare.

Jag frågar Pernilla vad hon vill att hennes konfirmander ska ha med sig när de åker härifrån?

– De ska ha med sig en positiv bild av kyrkan, och det vi står för och representerar. De ska ha med sig större kunskaper och insikt om vad kristen tro är. De ska ha med sig många nya vänner, många goa upplevelser. Ja, ett minne för livet blir det ju.

På lördagen konfirmeras Jeremy i kyrkan i San Pedro och på måndag morgon åker hela gänget vidare till Big Bear, innan de återvänder till Sverige den fjärde juli. Konfirmationen äger rum i Engelbrektskyrkan på Östermalm i Stockholm dagen därpå och därefter kliver 25 solbrända (och möjligtvis jetlaggade) konfirmander ut i sommaren, med vänner och minnen för livet.

Text och foto: Ingegerd Landström